Tjugo år i teknik lärde mig att bygga. Fem tusen hemtjänstbesök visade mig vad som behövde byggas.
En personlig berättelse om att förlora kontrollen över sin vardag, se hemtjänsten inifrån och bestämma sig för att laga det som är trasigt runt omsorgen.
Jag fick diagnosen multipel skleros när jag var 35 år. Kroppen förändrades, och med tiden förändrades också vad jag behövde hjälp med.
Under mitt yrkesliv hade jag arbetat med teknik, komplexa system och verksamheter med många beroenden. Jag visste hur man bygger plattformar som ska fungera för många människor samtidigt. Nu befann jag mig på andra sidan tekniken, som en person vars vardag var beroende av att någon annans system fungerade.
Hemtjänsten blev en förutsättning för att jag skulle kunna fortsätta leva, arbeta och bidra. Jag mötte engagerade medarbetare som löste problem varje dag, ofta genom egen erfarenhet, improvisation och ett stort personligt ansvar. Samtidigt såg jag hur mycket av deras kraft som gick åt till att kompensera för verktyg som inte höll ihop dagen.
Det här är min vardag med dagens system, följd av hur samma dag fungerar med Caire och en gemensam, aktuell plan.
Kvällen före
Kvällen före en vanlig vardag vet jag ofta varken när hemtjänsten kommer nästa dag eller vem som kommer.
Det gör det svårt att planera arbete, vila och allt annat som ska rymmas i dagen. Jag blir i praktiken låst av ett schema jag inte kan se.
En tom tidslinje för morgondagen utan tider eller namn.Morgonens sms
För att få någon form av överblick har jag bett om ett sms på morgonen med dagens besök. Ibland kommer det.
I mitt fall registreras sms:et som ett femminutersbesök. Med 31 dagar och 550 kronor i timmen blir det ungefär 1 421 kronor i månaden för information som borde finnas i en levande plan från början.
Ett statiskt sms bredvid Björns personliga kostnadsexempel: fem minuter gånger 31 dagar gånger 550 kronor per timme, cirka 1 421 kronor i månaden.Verkligheten glider
Även när sms:et kommer är det bara en ögonblicksbild. Tiderna stämmer inte alltid med min genomförandeplan, och den som ska komma kan dyka upp vid en helt annan tid.
Sms:et ändras inte när verkligheten ändras. Det finns ingen gemensam app där jag och omsorgspersonalen ser samma aktuella plan.
Genomförandeplan, sms och verklig ankomst visas som tre markörer som inte ligger i linje.Några timmars varsel
Ibland får jag frågan om jag kan avstå mitt kvällsbesök. Andra gånger får jag veta att besöket inte kan genomföras på grund av personalbrist.
Det gäller något mer än bekvämlighet: rätten att förstå och påverka sin egen dag.
En sen varning om att kvällsbesöket är osäkert på grund av personalbrist.Med Caire
När hemtjänstorganisationen har granskat och publicerat schemat i Caire kan jag se mina kommande besök i klientappen: vem som är planerad att komma, ett rimligt tidsfönster och aktuell status.
Omsorgspersonalen utgår från samma publicerade plan i sin app, med dagens besök, rutt och den information som behövs för varje uppdrag.
Klientens och omsorgspersonalens appar visar samma publicerade plan ur var sitt perspektiv.När något ändras
Vid en försening eller personalförändring kan planeraren se konsekvenserna, jämföra alternativ och publicera en ny plan. Då uppdateras informationen för dem som berörs.
En app kan inte skapa personal som inte finns. Ett bättre system kan däremot upptäcka problemet tidigare och visa vilka människor som påverkas.
En förändring granskas av planeraren, godkänns och publiceras till dem som berörs.Självbestämmande
Skillnaden kan låta liten: ett namn, ett tidsfönster och en uppdatering när något ändras.
För den som väntar hemma är den stor. Det är skillnaden mellan att kunna planera sin dag och att vänta på en dörrklocka som kan ringa när som helst.
En tydlig dagsplan med kommande besök, tidsfönster, aktuell status och planerad omsorgspersonal.Under ungefär fem år och mer än 5 000 hemtjänstbesök återkom samma mönster.
Information fanns på olika ställen. Planeringen var svår att anpassa när någon blev sjuk, ett besök tog längre tid eller trafiken förändrade rutten. Omsorgspersonalen fick skynda för att försöka få ihop dagen. Den som väntade hemma fick sällan veta vad som hade hänt.
Hemtjänsten går inte att driva som en fabrik. Människor behöver olika mycket tid, och ett oväntat behov måste ibland få gå före ett schema. Förändring är en del av omsorgen. Det som brister är systemens förmåga att hantera förändringen och informera dem som berörs.
Jag såg medarbetare rädda dagen gång på gång. Deras erfarenhet och engagemang fick verksamheten att fungera, medan strukturen runt dem gjorde arbetet onödigt svårt.
De där besöken blev en utbildning jag aldrig hade valt, men som gav mig en förståelse jag inte kunde få från rapporter eller möten. Jag såg konsekvenserna av planeringen i mitt eget hem.
Jag blir låst av ett schema jag inte kan se.
Jag tror inte att sjukdom automatiskt har en mening. Jag skulle inte ha valt MS. Men jag kan välja vad jag gör med den erfarenhet jag har fått.
Tjugo år i teknikbranschen lärde mig att förstå komplexa flöden, beroenden och system som måste fungera för många samtidigt.
MS lärde mig hur det är att vara beroende av ett system som styr vardagen men som man själv har liten insyn i.
Mer än 5 000 besök visade var planeringen brister och vad det kostar i tid, stress och självständighet.
Allt jag hade gjort lärde mig hur man bygger. Hemtjänsten lärde mig vad som behövde byggas.
Caire började med en enkel fråga: Varför ska en person få mindre information om morgondagens omsorg än om en paketleverans?
Det behövdes mer än ännu ett fristående schema: en gemensam, aktuell plan för kontoret, omsorgspersonalen och personen som väntar hemma.
Caire samlar besök, tidsfönster, bemanning, kompetenser, resor, kontinuitet och dagliga förändringar i samma planeringsflöde. Systemet kan väga olika behov mot varandra och visa planeraren granskbara förslag. Det är fortfarande en människa som bedömer, godkänner och publicerar schemat.
Det är viktigt. Hemtjänsten är för viktig för beslut som ingen kan förklara eller granska.
Målet är inte att ersätta omsorgspersonal eller automatisera mänskligt omdöme. Målet är att ta bort friktionen som stjäl tid från det som verkligen räknas.
AI kan snabbt jämföra många beroenden, hitta konflikter och visa möjliga lösningar. Den kan inte hålla en hand, märka en förändring i någons mående eller bygga den tillit som skapas mellan människor över tid.
Den bästa tekniken i omsorgen är ofta den som märks minst. Den har gjort sitt jobb när medarbetaren får en rimligare dag, planeraren fattar bättre beslut och personen med hemtjänst slipper bära organisationens osäkerhet.
Det finns inget romantiskt i att bygga ett företag samtidigt som kroppen sätter nya gränser. Vissa dagar går arbetet långsammare. Ibland får planen ändras. Men uppdraget har blivit tydligare.
Jag vill att nästa person med hemtjänst ska kunna se och planera sin dag. Omsorgsmedarbetaren ska kunna lita på sina verktyg i stället för att varje dag kompensera för dem. Planeraren ska få aktuell, samlad information när svåra beslut behöver fattas.
Det kan låta stort att kalla det en livsuppgift. För mig är den mycket konkret: en mer förutsägbar dag, ett besked i tid och fler minuter som kan användas till omsorg.
Det är därför Caire finns. Det är det arbete jag vill ägna resten av mitt yrkesliv åt.
Osannolikt är inte samma sak som omöjligt.
Om du arbetar i hemtjänsten och känner igen problemen vill jag och teamet gärna höra från dig. Se hur Caire knyter ihop planeringen eller berätta vad som skaver i er vardag.
