En dag i hemtjänsten 2026 – timme för timme

Alla gör sitt bästa och ändå går dagen sönder

Jag har MS och har under fem år fått hjälp av hemtjänsten i mitt eget hem. Jag ser dagen från ena sidan av dörren. Personalen berättar hur den ser ut från den andra, och hemtjänstföretag och kommuner hur den ser ut från kontoret. Samma bild får jag från en av de stora brittiska hemtjänstkoncernerna. Dagen nedan är sammansatt av det de berättar, det jag själv ser och det som granskningar och forskning visar.

Ett typiskt område har omkring 100 brukare, 25–30 anställda och 2 000 besök i veckan. Dagpasset går ungefär 07–16 med 30–45 minuters lunch, kvällspasset 16–22 och nattpasset 22–07.

06.30 – Sjukanmälningarna

Planeraren kommer in och har redan två sms. Två undersköterskor är sjuka. En anställd i hemtjänsten träffar i snitt 13 olika brukare under ett pass, så över tjugo personer ska i dag få hjälp av någon annan än planerat. När revisorer granskade hemtjänsten i Finspång började planerarna 06.30 och dagen skulle vara färdigplanerad 06.45. En kvart för att göra om ett pussel som det tog veckor att lägga.

Planeraren tar till telefonen, ringer vikarier och ger besöken till den som svarar. Den som svarar är sällan den som känner brukaren. Revisorerna skrev att planeringen i första hand utgick från effektivt resursutnyttjande och inte från brukarnas behov av kontinuitet. Personalen får veta först på morgonen vilka brukare och besök som gäller. En skicklig planerare lägger ett bättre schema, men kunskapen sitter hos en enda person. Undersköterskor i äldreomsorgen har mer än dubbelt så många sjukfall som genomsnittet i arbetslivet, så nästa sjukanmälan dröjer inte länge.

07.00 – Listan

Undersköterskan får dagens lista. Den ser inte ut som i går. Tre namn är nya och koden till en port står på en lapp. Att ”Bertil är tung – skicka två” och att ”dosetten fylls på torsdagar” finns i planerarens huvud eller i en fritextruta.

Undersköterskan läser genomförandeplanen i bilen och ringer en kollega. Tiden tas från besöken, och kunskapen följer inte med när planeraren är ledig. Restiden i schemat räknar sällan med tid för att hitta parkering. Personalen berättar att de ofta får parkeringsböter som de betalar själva, eftersom de annars inte hinner med besöket.

07.30 – Morgonrusningen

Nu vill alla ha hjälp samtidigt: toalett, medicin, frukost. Hemma hos mig står ännu en ny person i hallen, och allt ska förklaras från början. Hos en man med demens öppnas inte dörren alls, för han känner inte igen den som ringer på.

Personalen springer. En anställd i hemtjänsten gör i dag i snitt 18 besök per pass, mot 15 för tio år sedan, och hälften av besöken är högst 15 minuter. Medicin och toalett går först, och resten kortas. I Socialstyrelsens enkät svarar fyra av fem brukare att personalen alltid eller oftast kommer på avtalad tid, men bara var femte säger alltid. Var fjärde säger att de sällan eller aldrig får veta i förväg när något ändras. År 2013 var det drygt var sjätte.

09.30 – Avbokningen i dörren

En brukare vill inte ha sitt besök i dag och avbokar i dörren. Då betalas ofta ingen ersättning. I Huddinge räknas sent avböjda besök som kringtid, som timpriset ska täcka, och i Katrineholm betalas en lägre ersättning. Undersköterskan åker vidare till nästa besök, tidigare än planerat om den brukaren kan ta emot. Då förskjuts resten av dagen för alla som står efter på listan.

10.00 – Kontoret

Vid tiotiden kommer förändringarna. Ett besked från sjukhuset: en man skrivs ut i dag och ska ha fyra besök om dagen från i kväll. Utföraren ska ofta kunna börja inom ett dygn, i akuta fall samma dag. En biståndshandläggare har ändrat ett beslut. En anhörig undrar varför ingen kom till hennes mamma. En undersköterska lämnar in sin uppsägning.

Det nya kläms in där det finns en lucka. Allt sköts för hand, i telefon med brukare, anhöriga och personal. Varje ändring flyttar andra besök, och ingen ser hela dagen på en gång. Med en planerare per 30 anställda, en enhetschef per tre planerare och en ledning ovanpå arbetar omkring fem procent av personalen med att planera och leda. Till det kommer kostnaden för kontoret. När Socialstyrelsen frågade enhetschefer varför personalen har svårt att påverka dagsplaneringen pekade de på hur biståndsbesluten är utformade, på svagt samarbete med kommunen och på it-system som inte klarar flexibel planering. Personalen märker det. Enligt en ny studie från Stockholms universitet har 72 procent av hemtjänstpersonalen det senaste året allvarligt funderat på att sluta. År 2005 var det 40 procent.

11.30 – Besöket som blir längre

En kvinna har ramlat. Undersköterskan stannar, som man ska, och besöket blir en halvtimme längre. Men nästa brukare väntar, och nästa efter det. Undersköterskan ringer kontoret och frågar om någon annan kan ta nästa besök. Kontoret ringer runt, men ingen ser vem som är närmast och ledig, så svaret dröjer.

12.00 – Rasten som inte blir av

När dagen inte går ihop är det rasten som får ge vika. Hälften av hemtjänstpersonalen svarar i Arbetsmiljöverkets undersökning att de sällan eller aldrig kan återhämta sig under arbetsdagen. Bland dem med strikt minutstyrda scheman säger 57 procent att det är svårt att hinna ta en kopp kaffe eller gå på toaletten. Bara 22 procent hinner varje dag göra sina uppgifter på utsatt tid.

Utförarna, privata som kommunala, sitter i samma kläm. Hemtjänsten ersätts ofta per utförd timme. Om en insats tar längre tid än beräknat spricker schemat, och personalen får ta igen tiden någon annanstans. I var fjärde kommun ska tiderna per insats följas så exakt som möjligt. Privata utförare säger till Socialstyrelsen att låg ersättning ger en pressad verksamhet med lite flexibilitet och hög arbetsbelastning. Då läggs besöken ännu tätare, och därför börjar nästa morgon med nya sjukanmälningar.

16.00 – Skiftbytet

Dagpasset slutar. Det som dagpersonalen såg i morse, att någon åt mindre eller verkade förvirrad, följer med på en lapp eller inte alls. Kvällen bemannas ofta av andra, ibland av timvikarier. Socialstyrelsen konstaterar att det blir svårare att tidigt upptäcka förändringar i de äldres hälsa när många i personalen är timanställda eller vikarier.

19.00 – Kvällen

Jag väntar på kvällshjälpen utan att veta exakt när den kommer, eller vem. Bara hälften av brukarna säger att de alltid eller oftast kan påverka när personalen kommer. År 2013 var det sex av tio.

22.00 – Natten och larmet

Nattpasset tar över, med färre i tjänst och ett större område. Ett trygghetslarm går. Den som har larmtelefonen står hos en annan brukare och ger insulin och kan inte lämna. Undersköterskan skickar ett sms till kontoret, men där är det skiftbyte. Ingen åker.

SVT har gått igenom de 190 lex Sarah-ärenden i hemtjänsten som IVO avslutade 2024. Tolv personer dog efter brister i omsorgen, fem av dem efter att ha larmat utan att hjälp kom. En av dem hade larmat sju gånger. I Malmö hittades en brukare död på morgonen efter en kväll med flera larm som inte åtgärdades. Utredningen visade att planeringen inte hade följts och att besök som inte gjorts hade rapporterats som utförda.

06.00 – Nästa morgon

Morgondagens plan byggs på samma mall som dagens. Vem som faktiskt kom, när och hur länge jämförs sällan med planen. Det enda nationella måttet på hur många olika personer en äldre möter lades dessutom ned våren 2025. I de 132 kommuner som mätte både 2010 och 2024 hade antalet ökat från 13 till nästan 17 olika personer på två veckor.

På papperet och i verkligheten

Rundorna ser bra ut på papperet. Gävle kommun bedömer att 70 procent av arbetstiden kan bli tid hos brukarna i hemtjänstgrupper i tätbefolkade stadsdelar, och en ersättningsmodell för Stockholms stad räknade 2011 med 80 procent. När tiden mäts blir det ungefär hälften. I de 122 kommuner som mätte brukartiden i egen regi 2024 var snittet 49 procent av arbetstiden, där även chefer och administration räknas in, och i hälften av kommunerna låg andelen mellan 40 och 58 procent. Hur man räknar spelar också roll. I Västerås sjönk andelen debiterad tid dagtid från omkring 74 till 64 procent, främst för att reglerna ändrades. Tidigare räknades till exempel avböjda besök som debiterad tid.

Personalen står inte still. Men ingen vet riktigt vart tiden tar vägen. Plan och utfall jämförs sällan, och det finns ingen offentlig statistik över hur många besök som blir som planerat. Då saknar ledningen underlag för sina beslut. Att på några minuter lägga ett schema som tar hänsyn till alla besök, brukarnas behov, kontinuiteten och rätt kompetens går inte.

Ingen kan se hela dagen

Personalen gör sitt bästa, och det gör utförarna också. Mönstret finns dessutom i fler länder. I Norge fick mottagare av daglig hemtjänst i snitt 51 besök av 17 olika personer på fyra veckor, trots att samma schema hade tillåtit betydligt färre. I England har 42 procent av omsorgspersonalen i hemtjänsten nolltimmarskontrakt, och 29 procent slutar varje år.

Dagen går helt enkelt inte att planera för hand. Tio undersköterskor och hundra besök kan i teorin fördelas och ordnas på fler sätt än det finns atomer i universum, och varje sjukanmälan, avbokning, utskrivning och försening ändrar hela pusslet.

Därför tar man till tumregler, telefonkedjor och timvikarier. Varje sådan nödlösning skickar notan vidare till någon annan.

Vad det kostar

Notan hamnar hos alla:

Brukaren får sämre kontinuitet, mindre insyn och mindre att säga till om. Det försämrar hälsan, ökar risken för fall och ger fler sjukhusvistelser. Den som kan byter utförare.
Personalen betalar med stress, uteblivna raster, egna parkeringsböter och till slut sjukskrivning eller ett nytt jobb.
Planerarna ägnar dagen åt telefonen i stället för åt planering.
Utföraren, företag eller kommun, betalar övertid, vikarier, rekrytering och administration och fattar beslut utifrån siffror som inte stämmer.
Samhället betalar sjukskrivningarna och sjukhusvården och måste rekrytera till ett yrke där sju av tio har funderat på att sluta.

Notan är dessutom stor. Hemtjänsten för äldre kostar kommunerna omkring 58 miljarder kronor om året, knappt 381 000 kronor per brukare, och bara hälften av arbetstiden blir tid hos brukarna. Varje procent av kostnaden som går till telefon, väntan och omplanering i stället för till omsorgen är över en halv miljard kronor. Om en tiondel kunde föras tillbaka till brukarna skulle det motsvara omkring sex miljarder kronor om året, och ingen skulle behöva springa fortare för det.

Vad som behöver hända

Mät kontinuiteten igen.

Socialstyrelsen tar nu fram ett nytt mått. Räkna fram det ur de besöksdata som redan finns, i förhållande till hur många besök brukaren har, och redovisa det varje månad för varje utförare, så att den som väljer hemtjänst kan jämföra.

Släpp minuterna.

Ge besöken en tidsram i stället för minuter per insats, så att personal och brukare kan lägga upp dagen tillsammans. Socialstyrelsens analys visar att brukarna är mer nöjda där personalen kan påverka tider och dagsplanering.

Följ upp det som brukarna märker.

Kommunerna bör, både som beställare och som utförare, följa upp kontinuitet, punktlighet och förvarning och jämföra plan med utfall, i stället för att bara räkna registrerade minuter.

Sjukanmälningar går inte att få bort. Men en sjukanmälan behöver inte betyda att tretton brukare får en främling i hallen.

Björn Evers, brukare i hemtjänsten och grundare av Caire, som utvecklar planeringsstöd för hemtjänsten

Källor

Siffrorna är kontrollerade mot källorna nedan i september 2026.

Caires eget material

Samma dag med Caire

Här är de fem händelserna som bilder: vad som händer med traditionell planering och vad som händer med Caire. Bilderna är Caires eget material och visar exempeldata med fiktiva personer.

Ladda ned bilderna som PDF8 sidor, 2,7 MB

Er egen dag

Hur ser er egen dag ut?

Börja med ert befintliga schema och era rapporter. Den kostnadsfria analysen ger en bild av kontinuitet, tidsfördelning och förbättringsmöjligheter i er egen verksamhet.

Analysera ert schema gratis